Denna vår med Covid-19 innebär stora osäkerheter för många bolag och verksamheter. På några veckor har för många en betydande del av kunderna och förväntad försäljning uteblivit. Regering och kommuner jobbar febrilt att med olika krispaket stötta verksamheterna. Men det tar tid att få paketen på plats och kommer i de flesta fall inte fullt ut kompensera uteblivna intäkter.
Ledningen i bolagen har svårt att bedöma framtiden eftersom ingen vet hur länge den ekonomiska pandemin kommer att pågå och när kan vi börja återgå till en mer normal situation. Det är uppenbart att viruset inte går att utrota och att vi måste vänja oss att leva med risken för smittspridning tills vi antigen fått ett verksamt vaccin eller uppnår tillräcklig flockimmunitet. Det kan med andra ord ta lång tid innan vi kan återgå till en mer normal situation.
Vissa bolag och verksamheter gynnas dock av pandemin och dess konsekvenser. Exempel här är de som levererar material till sjukvården eller de som leverera tjänster och produkter som underlättar de problem social distansering för med sig. Men även här finns risker. En grundläggande förutsättning för ökad försäljning är nämligen att tillgången på ingående varor, material och nödvändiga resurser finns tillgängliga, vilket kan var svårt att förutsäga med stängda gränser och brutna logistikkedjor.
Om bolagets ledning inte kan bedöma bolagets framtida intjäning är det än svårare för styrelsen att ha tillräcklig framsyn för att kunna bedöma om bolaget kan fullgöra sina förpliktelser. I osäkra tider är det speciellt viktigt att styrelsen kontinuerlig har information om bolagets resultat och ställning. Om vid någon tidpunkt styrelsen misstänker att det fria egna kapitalet är förbrukat och som en konsekvens att det registrerade aktiekapitalet halverats måste styrelsen ta ansvar för att en s.k. kontrollbalansräkning upprättas. Detta är en laglig förpliktelse där försummelse kan leda till personligt ansvar för styrelsen. Enligt aktiebolagslagen (ABL) ska styrelsen genast upprätta och låta bolagets revisor granska en kontrollbalansräkning när det finns skäl att anta att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet.
Du kan läsa mer om reglerna för kontrollbalansräkning och personligt ansvar för styrelse och aktieägare i ABL 25 kap. 13–20 §§. Reglerna om innehållet i en kontrollbalansräkning och beräkning av eget kapital i kontrollbalansräkningen finns i 25 kap. 14 §.
Vad är en kontrollbalansräkning?
En kontrollbalansräkning är en speciellt upprättad balansräkning när det finns anledning att anta att mer än hälften av det registrerade aktiekapitalet i ett aktiebolag är förbrukat. Kontrollbalansräkningen ska visa bolagets ekonomiska ställning per den dag den upprättas. Kontrollbalansräkningen ska undertecknas av styrelsen och bolagets revisor ska granska kontrollbalansräkningen.
Kontrollbalansräkningen ska upprättas enligt årsredovisningslagen, dvs. enligt bolagets ordinarie redovisningsprinciper. Men det finns justeringar och avsteg som får göras – se ABL 25 kap. 14 §.
Om kontrollbalansräkningen visar att bolagets eget kapital uppgår till minst hälften av det registrerade aktiekapitalet behöver styrelsen egentligen inte göra något mer. Men för att vara på den säkra sidan – och i dessa svårbedömda tider – bör nog styrelsen se till att det registrerade kapitalet till fullo återställs. Detta för att skaffa sig en buffert mot oväntade förluster och kapitalbrister.
Exempel:
Antag att ett aktiebolag har ett registrerat aktiekapital uppgående till 100 000 SEK. Enligt den senaste årsredovisningen är bolagets fria egna kapital 50 000 SEK. Totalt eget kapital är därmed 150 000 SEK.
En tid in på det nya finansiella året får bolaget en oförutsedd förlust på 110 000 SEK. Bolagets fria egna kapital blir nu –60 000 SEK (50 000 – 110 000) och totalt eget kapital uppgår nu till 40 000 SEK (100 000 – 60 000). Det totala egna kapitalet uppgår nu mindre är hälften av det registrerade aktiekapitalet (hälften av 100 000 är 50 000), vilket innebär att bolaget och dess styrelse måste upprätta en kontrollbalansräkning.
Om kontrollbalansräkningen som i exemplet ovan visar att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet, måste styrelsen omedelbart kalla till en bolagsstämma som ska pröva om bolaget ska gå i likvidation – den s.k. första kontrollstämman.
Om den av revisor granskade kontrollbalansräkning som har lagts fram vid den första kontrollstämman visar att det egna kapitalet understiger halva aktiekapitalet – och den första stämman inte beslutar att bolaget ska gå i likvidation – ska bolagsstämman inom åtta månader från den första kontrollstämman på nytt pröva frågan om bolaget ska gå i likvidation – den s.k. andra kontrollstämman.
Aktieägarna (och styrelsen) har alltså åtta månader på sig att återställa det förbrukade aktiekapitalet och då ska hela aktiekapitalet vara återställt. Det räcker alltså inte med att det egna kapitalet uppgår till hälften av aktiekapitalet. Det förbrukade aktiekapitalet kan återställas genom med flera enskilda – eller kombination – av åtgärder, till exempel genom aktieägartillskott, nyemissioner eller minskning av aktiekapitalet.
Styrelsen ska inför den andra kontrollstämman upprätta en ny kontrollbalansräkning och låta bolagets revisor granska den. Revisor ska även avge ett yttrande. Om det registrerade aktiekapitalet till fullo är återställt behöver styrelsen och bolaget inte göra något mer. Men om det inte är till fullo återställt måste styrelsen ansöka hos tingsrätten om beslut om likvidation. Styrelsen är även skyldig att ansöka om likvidation ifall någon andra kontrollstämma inte hålls inom åtta månader eller i det fall kontrollbalansräkningen inte granskats av revisor. Regler för detta finns i ABL 25 kap. 16–17 §§.
Personligt betalningsansvar för bolagets styrelse och aktieägare
Styrelsens ledamöter svarar solidariskt för de förpliktelser som uppkommer för bolaget om styrelsen har underlåtit att:
1. upprätta och låta bolagets revisor granska en kontrollbalansräkning,
2. sammankalla en första kontrollstämma, eller
3. ansöka hos tingsrätten om att bolaget ska gå i likvidation,
Det är värt att notera att den aktieägare som vet att bolaget är skyldigt att gå i likvidation deltar i ett beslut att fortsätta bolagets verksamhet ansvarar solidariskt med styrelsen för de förpliktelser som uppkommer för bolaget.
Konklusion
Att upprätta en kontrollbalansräkning är ett sätt för styrelsen att göra sig en bild av bolagets ställning vid en viss tidpunkt. Det är förhoppningsvis inte en vanlig och återkommande syssla för en styrelse och det är viktigt att göra rätt för att undgå ansvar. Styrelsen måste därför överväga att inhämta kvalificerad rådgivning – exempelvis omgående rådgöra med bolagets revisor och med lämplig jurist inom obeståndsrätt
Referenser:
ABL, speciellt 25 kap. 13-20 §§ aktiebolagslagen
Årsredovisningslagen, speciellt kapitel 5 och 6.
BFN: Vägledningen K2 Årsredovisning i mindre företag
BFN: Vägledningen K3 Årsredovisning och koncernredovisning
BFN: Brevsvar om redovisning i kontrollbalansräkning enligt aktiebolagslagen