Aktiespararna har hittat ett nytt och innovativt sätt att finansiera legala processer mot styrelser och ledningar i bolag. Aktiespararna tar nämligen hjälp av den internationella investeringsfonden Therium för att finansiera en process mot fjorton före detta medlemmar av Swedbanks styrelse och ledning. Det är ett nytt fenomen i Sverige när stora anglosaxiska riskkapitalfonder går in och investerar i legala processer mot en procentuell andel av det belopp som eventuell utbetalas. I detta fall utlovas Therium 20 % av det belopp som Swedbank erhåller. Therium investerar typiskt sett omkring 170 mkr (15 £m) eller mer per case mot ett förväntat utfall på 6–10 gånger investeringen.
I en artikel i Dagens Industri den 6 februari säger Joacim Olsson, vd på Aktiespararna, att samtliga ledamöter i en bankstyrelse har omfattande ansvarsförsäkringar. Det är primärt försäkringspengarna man är ute efter och inte de enskilda personernas. Han säger vidare att det kan verka som om att det är de fysiska personerna som är måltavlan och hävdar att domstolen sällan sätter folk i personlig konkurs och låter dem gå från hus och hem. Han menar att det är en intressant vinkling vem som står för kravet i slutänden.
Skrämmande utveckling
Detta är på många sätt en skrämmande utveckling när riskkapitalbolag med stora finansiella resurser ger sig in och finansierar legala processer mot styrelser och ledningar i svenska bolag. I exemplet med Swedbank betyder det att banken kan stämma styrelsen och ledning utan att ta någon egen finansiell risk. Nu har dock Swedbanks styrelse beslutat att banken inte ska inleda processer mot tidigare styrelse eller ledning eftersom man bedömer att möjligheter till framgång i en process är liten. Vad som händer på stämman om några veckor återstå att se.
Styrelsen ska självklart agera i enlighet med ABL och har styrelsen gjort fel ska ledamöterna personligen och solidariskt ta sitt ansvar. Aktiespararna har sin fulla rätt att försöka få med sig tillräckligt många röster på en bolagsstämma för att ställa styrelseledamöter och ledning till svars för sina handlingar. Men den part som väljer att stämma styrelsen ska i så fall samtidigt ta risken att förlora och bära sina egna och motpartens kostnader.
Styrelsens ansvarsförsäkring har ett tak och upphör, eller klingar av, efter en viss tid efter det styrelseuppdraget avslutats. Om en skada överstiger taket på försäkringen, eller att skyddet upphört, kan mycket väl de enskilda personerna bli skadeståndsskyldiga. Att hävda att en domstol sällan sätter folk i personlig konkurs är verkligen att gå händelserna i förväg.
Aktiespararna säger att det är primärt försäkringspengarna man är ute efter. Men det är de fysiska personerna som stäms inte försäkringbolaget. Det är de enskilda ledningspersonerna och ledamöterna i styrelsen som personligen och solidariskt måste försvara sig. I många fall måste varje enskild person överväga att skaffa egen juridisk rådgivning eftersom de kan anses ha olika ansvar för eventuell skada. Det innebär att det blir komplexa mål med ett antal parallella processer på försvarssidan.
Mål att förlikas ökar förräntning
Genom en förlikning får investerarna snabbare tillbaka sin insats och ökar sin förräntning. Målet för en investerare är därför att nå en förlikning med försäkringsbolagen innan processerna når domstol för avgörande. Det innebär att det kan löna sig att starta en skadeståndsprocess även om ens legala position är svag, vilket i sin tur för med sig ett ökat antal processer mot styrelser och ledningar i bolag. Det är dock försäkringsbolagen som beslutar om förlikning – inte de enskilda fysiska personerna. Inget försäkringbolag betalar ut från en försäkring utan en omfattande process där den försäkrade personens ansvar ska prövas. En förlikning innebär också att det inte blir ett legalt avgörande avseende styrelsens ansvar och de outredda frågorna kommer att hänga kvar som en belastning för styrelsen i all framtid. Joacim Olssons intressanta vinkling om vem som står för kravet i slutänden får inte sitt svar i en förlikning.
Påverkar vår rättssäkerhet
Komplexa legala processer tar mycket lång tid. Ett känt exempel är Prosolviaprocessen som tog femton år till avslut. Alla parter måste nämligen ta del av ett stort antal versioner av respektive parts inlagor och argument för att kunna bedöma sin egen position, risker och möjligheter. Dessa processer tar år i anspråk, kräver stora tidsinsatser från de berörda personerna och deras legala rådgivare. Varje berörd person måste alltså under stor praktisk, ekonomisk och mental press leva med processerna i ett antal år. Alla som varit med om detta vet vilket mörker det är. Det förstör livet för de utsatta, och deras familjer, inte bara under den tid processerna pågår utan för all framtid. Har du styrelsearbete som yrke får du i princip yrkesförbud då få ägare och valberedningar vill ta risken att välja in en person som är involverad i en stor process. Att påstå att de fysiska personerna inte är måltavlan är alltså inte med verkligheten överensstämmande, slarvigt uttryckt och mycket onyanserat.
Therium är inte ensamma att erbjuda denna typ av finansiering. Det finns redan ett par investerare i form av riskkapitalister som dammsuger svenska marknaden för att hitta lämpliga case att investera i. Om tredjepartsfinansiering med en procentuell uppsida av vinsten i legala processer, och där den part som stämmer inte tar någon finansiell risk, får fotfäste i Sverige kommer det att få mycket allvarliga konsekvenser för riskexponeringen som ledamot i bolagens styrelser. Det är bara den ena och svagare parten som tar finansiell risk. Vi har under en längre tid gått mot en anglosaxisk rättstradition. Den här typen av tredjepartsfinansiering är ytterligare ett steg i den riktningen och som påverkar vår svenska rättssäkerhet. Vi måste ställa oss frågan om vi vill ha det så?
Förfarandet kommer oundvikligen att påverka både omfattningen, kostnader och villkoren för framtida försäkringspremier – om det överhuvudtaget kommer att gå att teckna denna typ av ansvarsförsäkring. Och om det nu endast är försäkringspengarna motparten är ute efter så är det kanske klokast inte försäkra sig som ledamot i styrelser. Det kommer i vart fall att försvåra rekryteringen av kompetenta personer till våra svenska bolag eftersom man som ledamot måste överväga om man överhuvudtaget är beredd att ta risken med styrelseuppdrag.